Det gör ont att vara förälder - ibland väldigt ont.

Min äldsta dotter har problem, hon är så blyg och tänker ibland så mycket att det hämmar henne.

Igår pratade vi med hennes lärare i skolan som berättade att hon suttit en hel lektion utan att göra någonting. De skulle rätta sina matte tal men hon hade bara suttit där hela lektionen - när vi pratade med henne på eftermiddagen så berättade hon, efter ett tag, hur det låg till.

Hon blir stressad av att alla andra blir klara snabbt och att det sen blir lite pratigt i klassen och då vill inte hennes kropp tänka längre, den låser sig.

Min lilla ängel - hur kan hon redan ha sådana problem, i 1:a klass...

Hon går och tänker så mycket. Gör saker mycket värre än vad det är.

Men hur ska man kunna bryta detta mönster?

Hennes lärare ska prata med skolans psykolog och få lite tips, vi tänkte kontakta ett centrum för ungdomar för att få lite tips till oss.

Denna morgonen var en bra morgon, jag väckte henne med en kram direkt och vi hade en liten tävling om vem som kunde klä på sig snabbast - som hon kom på och vann. Sedan åt vi frukost med vår 5 månaders dotter liggandes brevid.

Hon frågade mig om hon inte kunde få skjuts till skolan varje dag. Att hon bara skulle åka skolbuss hem. Anledning - det är så jobbigt att gå uppför backen till skolan! Vi pratar om en höjdskillnad på 5-6 meter...  

Hon måste börja idrotta!

Nu hoppas jag resten av dagen ska bli lika bra, och även ikväll när jag träffar henne igen!

Ha en bra dag!